RSS 2.0

Gött.

Skrivet: 2009-05-30 @ 23:25:22
Så jäkla underbart väder det har varit idag. Verkligen sommar. Äntligen! Varit ute i princip hela dagen. Var på stan en sväng men annars var det stekning som stod på schemat hela dagen. Liiiite färg har jag fått i alla fall. Inte som förra gången då jag brände upp ryggen och hade en fin vit rosett efter bikinin, som för övrigt fortfarande inte har gått bort. Hehe.

Annika och jag lyxade även till det med glassdrinkar. Smakade mumma.. Tackar mamma som låtit oss växa upp med dessa. Vad vore sommaren utan dem? Stackars er alla andra.. Hihi.

På kvällen fick vi för oss att vi skulle grilla lite också. Vilket gick mindre bra. Såg lovande ut till en början, vilket syns på bilden, då det brann rejält ett tag men sedan slocknade allt och det blev aldrig något mer. Så det var bara att dra fram stekpannan istället. Ska ju på familjemiddag och grilla i morgon så det får väl räcka.

Nu ska jag ta mig en efterlängtad dusch. Grannarna har fest så det dånar så det blir nog inte att sova än på ett tag.
Permalink Vardagen Kommentarer (1) Trackbacks ()


Äntligen.

Skrivet: 2009-05-30 @ 00:49:56
Tro det eller ej. Det har faktiskt hänt. Äntligen. Här har man gått lyckligt ovetande för att sedan idag upptäcka denna underbara händelse. Lagerhaus har nämligen öppnat i Örebro. Wohoo!! Och för att citera Annika idag: "Nu behöver jag inte flytta till Karlstad längre!"
Hade dock inga pengar att spendera där.. Men kul var det ändå :)

Idag har det varit allmänt busande med Annika. Gjort en massa ärenden på stan samt framkallat kort från den gamla goda tiden. Sedan åkte jag, Annika, Per och Pelle till Factory Outlet i Vingåker. Ett par skor unnade jag mig. Var så illa tvungen. Har verkligen inga hela gympaskor. Så denna månad blir det att leva på nudlar.. Hehe.

Idag var den lilla håriga saken till salu för en billig peng då han hade haft så roligt och mumsat sopor medans jag var borta på dagen. Var måttligt irriterad när jag kom hem. Han brukar ju inte göra så... Eller? För nu när jag räknar ihop gångerna som det har hänt så har det ändå blivit ett antal. Hm..
Permalink Vardagen Kommentarer (0) Trackbacks ()


Ledig.

Skrivet: 2009-05-28 @ 16:04:40
Äntligen långledig. Börjar inte jobba förrän på måndag igen. Ska försöka få lite saker gjort dessa dagar. Eller i alla fall känna att jag har tagit vara på min ledighet. Idag var dock en seg dag. Brukar oftast bli så när man går upp senare än man hade tänkt och sen så hjälpte ju inte vädret till direkt. Idag känns som en typisk "ligga i soffan och se på film och vara tjock-dag". Har dock ingen film att se på och heller inget att bli tjock utav. Så hm.. Tankarna börjar gå mot att laga mat istället. Fast då är det en fördel om man har något att laga. Vilket det är lite ont utav nu för tiden. Blir en sväng till affären om en stund. När jag har lyckats lyfta min lilla rumpa från soffan och slutat beklaga mig över vädret.


Ge mig sol..
Permalink Vardagen Kommentarer (0) Trackbacks ()


Rent.

Skrivet: 2009-05-25 @ 23:45:58
Missade nog att informera världen om att min helg, förutom att jobba, har bestått utav att städa. Plocka undan, torka, dammsuga och sist men inte minst har jag idag diskat, diskat och diskat. Hela kvällen. Det är dock lite kvar men var ju tvungen att ta en paus för att laga mat. Blev stuvade makaroner som räcker en vecka typ. Vet inte hur jag lyckades mäta riktigt. Plockade dessutom precis ut kladdkakan ur ugnen och avnjöt den första biten på länge. Tyckte att jag var värd detta. Denna gång blev det inte med daim bitar i dock utan bitar av ljus blockchoklad. Det funkade det med. Så nu har jag lite ont i magen. Men det hör till.. Hehe.


Permalink Vardagen Kommentarer (1) Trackbacks ()


Utbildning.

Skrivet: 2009-05-24 @ 23:17:46
Hela veckan har jag jobbat heltid i och med att jag har varit på utbildning. En del nya rutiner, system och annat men det ska nog gå när man väl kommit in i det. Var ju längesedan man fick plugga och ha prov men det gick bra. Man ska vara glad att man har ett jobb så det är bara att göra det bästa utav situationen. Har saknat att sitta vid telefonen faktiskt. 

Helgen har också bestått av jobb, jobb och jobb. Känner att jag är helt slut och längtar till torsdag då jag kommer vara ledig i fyra dagar framåt. Välbehövligt. Förhoppningsvis blir det att hitta på något bus då också och inte bara sitta hemma och mögla. Får se vad som händer helt enkelt. Verkar i alla fall bli en sväng till Vingåker samt  firande av mamma på morsdag i form utav grillning ála Anna.

Nu är det bara 66 dagar tills vi åker till Sardinen. Dags att skaffa pass kanske? Ska nog ta tag i det i veckan.
Permalink Vardagen Kommentarer (0) Trackbacks ()


Punkt.

Skrivet: 2009-05-16 @ 01:25:53
"You were the only face I'd ever known
I was the light from the lamp on the floor
And only as bright as you wanted me to be
But, I am no gentleman, I can be a prick
And I do regret more than I admit
You have been followed back to the same place
I sat with you drink for drink
Take the pain out of love and then love won't exist

Everything we had, everything we had
Everything we had, everything we had
Is no longer there

It was the only place I'd never known
Turned off the light on my way out the door
I will be watching wherever you go
through the eyes of a fly on the wall
You have been followed back to the same place
I sat with you drink for drink
Take the pain out of love and then love won't exist

Everything we had, everything we had
everything we had, everything we had
Is no longer there, longer there

You saw for yourself, the way it played out
For you, I am blinded
For you, I am blinded, for you

I am no gentleman, I can be a prick
And I do regret more than I admit
You have been followed back to the same place
I sat with you drink for drink
Take the pain out of love and then love won't exist

Everything we had, everything we had
(You have been followed, you have been followed)
Everything we had, everything we had
(You have been followed, you have been followed)
Everything we had, everything we had
(You have been followed, you have been followed)
Everything we had...

I'll be with you wherever you go
through the eyes of a fly on the wall"

Det är en viss skillnad på att älska någon och att vara förälskad..
Permalink Vardagen Kommentarer (0) Trackbacks ()


Manikyr.

Skrivet: 2009-05-16 @ 00:38:30
Idag var det dags för mig att  testa på manikyr för första gången i mitt liv. Diana håller på att utbilda sig så jag fick komma och vara provdocka. Var kul faktiskt.. Mycket mer invecklat än vad jag hade trott. Massa olika steg och grejer hit och dit som skulle fixas. Resultatet blev i alla fall bra, dock en aning rött. Har ju aldrig nagelack annars så är en aning ovant. Men känns onödigt att ta bort det på en gång också. Får nog sitta kvar tills jag tröttnar och inser att jag inte passar i rött nagelack. Haha.
Permalink Vardagen Kommentarer (1) Trackbacks ()


Helg.

Skrivet: 2009-05-10 @ 15:58:48

Den andra lediga helgen denna månaden. Helt underbart. Bara få vara hemma och njuta av att det är helg och att alla andra också är lediga då. Som sagt, gårdagen inleddes med invigningen utav PetPower och sedan blev det en sväng på stan med syster yster.

Och tro det eller ej... Jag har tagit hål i öronen! Hihi.. Bara 10 år efter alla andra i min umgängeskrets. Haha. Fast tyckte nästan det var skönare att tatuera mig. Även om själva håltagningen gick fort så var det en sån störig känsla under/efter som tog lång tid innan den gick över. Men nu är det bra. Väntar på att 6 veckor ska gå så att jag kan få byta örhängen bara. Man kanske skulle börja fundera på en ny tatuering också? Hehe..


Idag blir det nog bara att slöa. Ovanligt va? Jag har t ex ätit två frukostar. Hm.. Kan man ens säga frukost i plural? Det lät ju jätte konstigt. Men men.. Till och med kassörskan på Ica tyckte att det jag handlade till idag såg  vansinnigt gott ut och ville komma hem till mig senare (?). Ehm.. Lite läskigt var det kanske.

Förresten.. Är det någon mer som vill slå vad med mig om vad det där är för blomma? Annika var nämligen jätte kaxig och envisades med att det var en vallmo. Men.. Som vanligt så hade jag rätt. Vem som helst ser väl att det är en tulpan. Jag har alltid rätt när jag säger att jag har det. Haha.

Nu är det dags för paj!

Permalink Vardagen Kommentarer (2) Trackbacks ()


PetPower.

Skrivet: 2009-05-09 @ 21:44:53
Idag var det dags för invigningen utav dagisdelen på PetPower. Detta innebär att Örebros största- och Sveriges tredje största hunddagis har öppnat. Tror det kommer bli riktigt bra faktiskt. Många bra och smarta ideér.

Vincent tyckte det var roligt att få följa med. Märks att han tycker om sina hundrastare. Fast det kändes lite konstigt att han var mer social och kände fler än jag. Haha men det är väl sånt man får ta ibland.

Permalink Vardagen Kommentarer (0) Trackbacks ()


Dator.

Skrivet: 2009-05-07 @ 19:14:28

Äntligen har den kommit! Min nya dator. Min alldeles egna jätte fina dator. Efter många om och men så har den äntligen hittat hem. Hihi.. Jätte nöjd med den! Alldeles lagom och perfekt! Hihi. Så förhoppningsvis blir det lite mer bloggat framöver nu när jag har en vettig dator att sitta vid.


Permalink Vardagen Kommentarer (1) Trackbacks ()


Uppdrag Barn.

Skrivet: 2009-05-05 @ 17:20:09

Childhood och Vattenfall vill främja debatten om utsatta barn i världen. Dessutom så skänker Vattenfall 20 kr till Childhoods verksamhet för varje blogg som skriver och länkar till uppdragbarn.se. Varför skulle man inte stödja det?

Permalink Vardagen Kommentarer (0) Trackbacks ()


Latmask.

Skrivet: 2009-05-04 @ 20:09:22

OnlinePizza.se är min vän! Den som kom på den sidan är helt underbar. Har man ingen bil, inga kontanter, är vrålhungrig och allmänt lat. Som jag. Då är det verkligen räddaren i nöden. Tyckte dock det tog lite långt tid för dem att göra min vesuvio med isbergssallad och kebabsås. Hehe.. Men den som väntar på något gott...



Tillägg: Pizzan levererades nu 20 min innan utsatt tid! Mycket bra. Mums!
Permalink Vardagen Kommentarer (1) Trackbacks ()


Twitter.

Skrivet: 2009-05-04 @ 19:33:01
Precis blivit medlem och lagt in twitter här på bloggen, vilket ni kan se i högra spalten. Syftet är att jag kan skriva in korta tankar från t ex mobilen när jag är ute och ränner. Så att ni vet vad jag håller på med. Finns säkert någon som har ett stort behov av att hålla koll på mig, det vill jag tro i alla fall. Haha. Det visas en tanke i taget på högst 140 tecken. Man kan dock bläddra med pilarna mellan de senaste skrivna tankarna.  Designen på själva rutan var kanske inte den finaste, passade inte in direkt, men har inte riktigt tid just nu att klura ut koder hit och dit för att göra en egen. Får bli en annan dag. Ni får stå ut.

För övrigt så hoppas jag att min nya dator kommer imorrn! Hihi. Älskar nya saker.
Permalink Bloggdesign/funktioner Kommentarer (1) Trackbacks ()


Omstart.

Skrivet: 2009-05-03 @ 00:37:12
Då var det dags att börja om. Ta tag i sitt liv, eller skaffa ett helt nytt. Så varför inte börja med en helt ny blogg? Den är under uppbyggnad men pga idétorkan och det vackra vädret så tänkte jag att jag lika gärna kan avslöja den nu. Annars lär det ta en evighet. Några saker kommer jag sakna från den gamla bloggen, men man kan inte få allt. Bara att hitta fördelarna med denna. T ex de olika kategorierna i högra spalten. I den som heter tänkvärt kommer jag publicera gamla som nya inlägg som jag helt enkelt tycker är värda att spara. Resten hamnar i kategorin allmänt och alla nya inlägg visas direkt när man kommer in i bloggen som vanligt. Var väl inte så svårt?

Självklart får ni, nya som gamla läsare, gärna besöka den gamla bloggen som kommer finnas kvar men inte uppdateras längre. Vill inte ta bort den då den innehåller så mycket. Så många minnen. Bra som dåliga.
 
Nu börjar livet.. och det leker!
Permalink Vardagen Kommentarer (3) Trackbacks ()


Slutet.

Skrivet: 2009-05-03 @ 00:28:24
Smakar på ordet "singel", men det smakar inte riktigt lika bra som ordet "pojkvän" gjorde den 14:e september 2007. Men vissa saker kanske man måste lära sig tycka om helt enkelt. Det är väl ingen som tycker om att vara helt ensam utan att dela saker med någon och att känna närhet. Men man kan inte stanna bara för sakens skull av rädsla för vad som händer efter.

Ibland så säger det bara stopp. Det tar slut. Pirrandet, spänningen och kanske även kärleken? Man måste vara två i ett förhållande för att det ska fungera. Vilja lika mycket. Våga kämpa. Ta sig igenom varje steg, varje kris och förstå att saker och ting ändras. Fast förhoppningsvis till det bättre i längen. Växa tillsammans och inte ifrån varandra.

Tänker tillbaka på alla fina stunder vi har haft. Allt som varit. Allt som kunde ha blivit. Allt som nu känns förlorat. 3 ½ år har vi känt varandra. Haft daglig kontakt. Klart man blir beroende, men det blev nog för mycket. Att gå från ett distansförhållande till sambo var nog inte det smartaste så här i efterhand. Inte för mig. Att vara självständig. Att tycka om att bara vara själv. Det är så otroligt viktigt. Mer än man tror. Det är dock en egenskap jag har förlorat för längesedan. Att flytta hemifrån, börja om helt på nytt var något av det bästa jag gjort men det hade sina nackdelar också. Det fanns alltid någon där, någon att vara med, någon att prata med. Vad det än var. Sedan flyttade man hem. Blev sambo. Då vändes allt det man vant sig vid upp och ner. Trodde det skulle vara som innan, eller till och med bättre, men det var inte riktigt så lätt. Det där perfekta livet man drömt om och alla förväntningar och längtan man byggt upp under distansen gjorde det hela svårare.

Hade jag kunnat vrida tillbaka tiden hade jag nog gjort vissa saker annorlunda. Skulle ha lärt känna mig själv och få tillbaka min självständighet innan jag började dela precis allt med någon annan. Allt gick nog bara för snabbt. Synd att man måste lära sig av sina misstag för att förstå. För att inse. Känns som om jag förlorat mycket i onödan. Fast är väl ingen idé att vara bitter för det nu. Livet är inte alltid så lätt.

Kommer i alla fall sakna honom. Sakna det vi haft. Alla stunder. Kommer sakna alla de där småsakerna. Vet inte alls vad som kommer hända nu. Vet inte ens hur det känns. Kommer ta tid att vänja sig. Finns så mycket minnen. Så mycket saker man gått igenom. Fast egentligen skulle det ha skett en stor förändring redan vid första misstaget. Vid första sveket. Kanske inte lika radikalt som detta men ändå, redan då borde man förstått att något var fel och att något behövde göras.

Han kommer trots allt alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Känns som om jag förlorat min bästa vän. Vi kanske gled isär. Båda behöver i alla fall ta tag i sina liv. Så det är dags att lägga all energi på mig själv. Koncentrera mig på vad jag vill och vem jag är. Skönt att slippa bry mig om någon annan. Få slippa den där klumpen i magen och att vara orolig och ledsen.

Får helt enkelt se vad som händer i framtiden. Vart allt detta leder.

"You can't control the thoughts in your head sometimes. And you can't control who you love. It's a strange feeling, loving someone. It can be so sad sometimes. Even sadder than death, I think. Love is something we'll never really understand. We can open our eyes to death, and feel that it's real. We can watch it happen right in front of us, and we can accept it, even though it isn't always easy. But love isn't like that. Love makes us weak and desperate. Love kills parts of us we never knew we had."
Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Lejonet.

Skrivet: 2009-05-03 @ 00:27:51
Född 1989-08-22 kl. 11:27. Precis på gränsen mellan Lejon och Jungfru. Så läser ibland båda horoskopen. Fast väljer oftast lejon.

"Det är först när man älskar sig själv som man kan älska andra"

Datum: Ca. 22 juli-21 augusti
Plats i zodiaken: Femte tecknet
Planet: Solen
Element: Eld
Kvalitet: Fast
Passar bäst ihop med: Väduren och Skytten
Bra egenskaper: Snäll, generös, glad och trevlig
Dåliga egenskaper: För snäll, konflikträdd och dåligt tålamod. Vill alltid stå i centrum och har en tendens att slösa lite för mycket med sina pengar.
Intressen: Shopping, fotografering, data, inredning och att umgås.
Favoritfärg: Blå och svart

Sammanfattat lite om det jag faktiskt tycker stämmer in. Långt ifrån allt i boken, "Sjärntecknen talar om vem du är - Lejon", som stämmer men mycket. Tycker det är lite läskigt. Inbillar man sig? Eller är det verkligen så? Ligger ju som sagt på gränsen, kanske borde läsa om Jungfrun så har jag ett komplett lexikon om mig själv. Varför jag är som jag är. Varför jag gör som jag gör. Intressant. Nu har jag något att skylla på.

Ett Lejon vill alltid stå i centrum (Njae, beror väl på hur man ser det) och har ett starkt behov av erkännande och beröm. Hon tycker om att organisera allt, med förtjusning även andras liv. Den som är född i detta tecken är hederlig, hjälpsam, varm och romantisk, och har många vänner.

En person i Lejonets tecken ser faktiskt ut som ett sådant kattdjur även till utseendet. Hon går rak i ryggen och med en stolt värdighet (Haha, eller inte!),och hon har ofta en ljus man av hår (Aha, därför jag tycker om att vara blond?)

Hon älskar beröm och smicker, och detta är också hennes akilleshäl (Vid närmare eftertanke är det nog ganska sant). En komplimang kan få det vildaste och argaste Lejon att helt komma av sig, vare sig komplimangen gäller klädseln, något hon utfört eller ett personlighetsdrag. Därför går det relativt lätt att manipulera ett Lejon.

Hjärtat är antingen urstarkt på Lejonet, eller också har hon ett försvagat sådant. Andra krämpor kan vara smärtor i ryggen och axlarna, ryggradsproblem, skador i ben och vrister genom olyckshändelser, ont i halsen samt problem med fortplantningsorganen. Vanligen återhämtar de sig snabbt, och största faran för Lejonet är nog att hon inte har lust att stanna i sjukbädden utan hoppar upp för tidigt. Att vara sjuk och svag är verkligen inte en roll Lejonet trivs i.

Beröm och uppskattning är det som Lejonet lever av, det är som om hon utvinner styrka ur applåderna, och en partner behöver snabbt lära sig att hantera den teknikern i relationen. Med lite smicker kan man hantera Lejonet när hon är som mest envis. Tänk på att det är en härskare du har att göra med, och som sådan vill hon hela tiden höra att hon är älskad. (Härskare vette sjutton men uppskattning är ju trevligt, hehe.) Om Lejonet inte får kärlek, blir hon vilsen och misstänksam och börjar tycka synd om sig själv. Ett avvisat Lejon är en trist uppenbarelse. Om kärleken saknas i hennes liv kommer hon att tyna bort, så viktig är den. Och då pratar vi om att få kärlek, för Lejonet har ett outsläckligt behov av kärlek och uppskattning. Hon behöver det för att själv kunna ge kärlek.

Men ett förhållande med ett Lejon är inte det enklaste. Det gäller att förstå hennes språk, och veta hur den här katten gillar att bli kliad. Hon kan lätt bli bortskämt, och hon är väldigt svartsjuk. Den man som hon har "fångat" tillhör nu henne med kropp, själ och sinne. Lejonets partner behöver lära sig att balansera hennes eldiga entusiasm med sitt lugna förnuft, och hennes irrationella stolthet med sin stabilitet.

Lejon har ofta vänner i Vattumannen, hon tycker om att de är intellektuella och stimulerande. (Känner jag någon vattuman?.) Skorpionen är ett annat tecken hon går bra ihop med. Här kan man verkligen tala om klubben för inbördes beundran. (Aha! Känner ju många skorpioner! Där ser man.) Men två Lejon brukar inte fungera, de konkurrerar från första början med varandra, och beslutar sig ofta i all vänskaplighet för att gå skilda vägar. (Känner inga lejon, längre.. Hehe.) Väduren och Lejonet kan ha väldigt roligt ihop - det slår verkligen gnistor om dem - men tyvärr har båda tendens att dominera, vilket inte fungerar så bra. (Haha, Systeryster!) Skytten och Lejonet är nog de som kommer bäst överens. De har samma härliga entusiasm och optimism, och Skytten är faktiskt den enda som kan retas med ett Lejon, för han gör det så lättsamt och vänligt att Lejonet tål det. (Känner ingen skytt heller va?)

Innanför det stolta, självständiga Lejonhjärtat darrar en rädd liten figur som är i stort behov av andras uppskattning och beröm för att leva.

För att uppnå genuin förståelse för andra, behöver Lejonet utveckla sitt eget inre jag, lära känna sig själv och uppskatta den hon är. Ju mer kunskap och insikt hon får om sig själv, desto mindre angelägen blir hon att imponera på andra. Det fria Lejonet kan öppna sitt hjärta för hela mänskligheten och älska med hela sin varelse.
Permalink Tänkvärt Kommentarer (1) Trackbacks ()


Blind.

Skrivet: 2009-05-03 @ 00:26:18
Underligt hur blind man kan vara ibland. Eller väldigt ofta. Att man inte ser sådana självklara saker som någon annan, som man aldrig träffat innan, ser och förstår på en gång. Vad beror det på? Vill man bara skydda sig själv? Undermedvetet. Fast är det så mycket bättre att man inte ser? Att man inte inser? Blir det inte bara värre då.. För man har nog sett men vill inte ta tag i det. För man vet inte vad man ska göra. Det är så okänt. Man stannar hellre i tryggheten. Eller i alla fall i det man är van med.. Förändringar kanske inte bara är dåliga? Man är bara rädd. Rädd att det värsta ska hända. Men vad händer om man inte gör något då? Underligt hur blind man kan vara för sådana saker som omvärlden redan har sett. Man slår det ifrån sig. Vill inte höra. Man kan inte ändra på en person. Önskar bara förståelse. Förstår inte. Man kan inte hålla fast vid hopp och drömmar föralltid. Vill inte ändra något. Vill bara minnas. Ingen är felfri. Ingen är perfekt. Vill bara se igen.

Behöver höra varför..
Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Hjärtat.

Skrivet: 2009-05-03 @ 00:22:53
Kan ett sårat hjärta läka och bli helt igen?

Att få sitt hjärta krossat trodde jag bara var något man sa. Jag trodde inte att det verkligen var så det kändes på riktigt när man blev sårad. Jag trodde inte att något en människa gör kan påverka en så mycket att man verkligen känner smärta, i hjärtat.

Man måste nog uppleva det för att förstå..

Jag tror faktiskt att ett hjärta kan bli helt igen. Antingen genom tiden eller genom att helt enkelt förlåta. Det är nog viktigt att man kan gå vidare och lägga saker bakom sig.. Efter att ha bearbetat det såklart, annars kanske det finns någon liten detalj som kommer ligga och störa. Den där sista sårskorpan som vägrar läka helt utan varje gång man pillar på den så börjar det blöda igen.

Fast när det väl är läkt kommer man nog alltid vara ärrad för livet, med tiden kanske de bleknar men på ett sätt kommer de alltid finnas där. Så då får man fråga sig själv om man ska låta sig bli störd av det, se de fula märkena, eller bara acceptera och leva med det.

Jag tror också att hjärtat och en själv kan bli starkare utav att bli sårad. Om man hanterar det på rätt sätt vill säga.. Om inte annat lär man sig hantera motgångar och besvikelser i framtiden. Låt ärren vara en påminnelse om det som varit men också att man lärt sig av det och att man faktiskt är starkare nu än då. Annars finns nog risken att det blir motsatt effekt och man istället blir svagare än man var innan.

Alla gör vi misstag, ingen är perfekt och alla blir vi sårade någongång. Ta lärdom av det istället för att gräva ner dig. Jag tror på att man måste kunna prata med varandra och kunna ta till sig det den andra säger och känner. Man måste kunna se från ett annat perspektiv än sitt eget.. Bara för att hjärtat blir sårat betyder det inte att man måste bli blind också. Man måste inte leva i mörker.

Att förlåta kan kännas jobbigt men samtidigt är det en av de lättaste sakerna man kan göra. Det är starkt gjort när en person inser sitt eget misstag och ångrar sig. Inte genom ordet förlåt. Eller inte när personen inser att man borde ångra sig. Utan när man känner att personen verkligen ångrar sig, inombords. Samt de där små detaljerna. Känner man och ser man det kommer man nog även märka att banden mellan en är starkare. Bara man kan förlåta.. och gå vidare.

Blir man sårad kommer inget någonsin bli sig likt igen, men det är ens egna val som avgör om det blir till det bättre eller till det sämre.

Alla mänskliga misstag begås av otålighet.

Att erkänna att man misstagit sig är att visa att man är klokare idag än igår.

Vi glömmer våra glädjeämnen men minns våra lidanden

Det finns ingen större kärlek än den som stannar kvar, fast det inte ser ut som att det finns något att stanna kvar för.
Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Avundsjuka.

Skrivet: 2009-05-03 @ 00:22:02
Ibland förstår jag inte vad jag får mina tankar ifrån eller hur jag kan koppla saker. Men ibland kan jag nog få till det mest konstiga och oväsentliga till något tankeväckande. Eller som jag i alla fall tycker är tankeväckande och andra istället funderar vad sjutton jag menar.

Årets tema i svenska nationella är "Saga och Sanning". Mitt tal på det muntliga handlar om avundsjuka och är det jag kommer delge er här på bloggen.

Det finns ett ordspåk som lyder: Avundsjuka är konsten att räkna andras glädjeämnen istället för sina egna.

Alla har väl någongång mer eller mindre varit avundsjuk på någon eller något. Det kan handla om pengar, betyg, relationer eller bara något vardagligt som att vara avundsjuk på någonannans hår. Oftast handlar avundsjuka om sådant man själv inte har eller uppnått. Man jämför sig med andra och allt som man själv inte har vill man plötsligt ha. Egentligen vet man nog inte varför utan man intalar sig själv att andra har det bättre och att man själv skulle må så mycket bättre om man hade det som dem. Allt skulle vara perfekt. Men det man egentligen borde inse är att ingen är perfekt och ingen har det perfekta livet. Hur mycket man än tror det och hur mycket man än kämpar för att få det så kommer det aldrig inträffa. För det kommer hela tiden finnas någon liten detalj som inte duger, någonting som man inte är nöjd med.

På ett sätt skulle man nog kunna likna avundsjuka vid drömmar. Men skillnaden är nog att en dröm är något man kämpar efter att uppnå medans avundsjuka är något man grämer sig över att man inte har men inte gör någonting åt för att förbättra.

Det värsta med avundsjukan är att det kan förstöra så mycket om man inte passar sig. Hur långt bör man låta det gå egentligen? Ska en avundsjuka få förstöra en lång vänskap t ex? Borde man inte veta bättre än att gå runt och vara avundsjuk på sina nära och kära. Varför gör man inte något åt det istället? Eller framförallt varför tänker man aldrig på de bra sakerna som man själv har i sitt liv? De där små detaljerna som andra i ens omgivning är avundsjuka på. För jag kan lova att alla har något som någon annan är avundsjuk på, något som någon annan skulle kunna göra vad som helst för att få. Det är ju de detaljerna som man ska fokusera och tänka på. Det är sånt man ska ta vara på så att man inte förlorar saker och relationer i onödan för att man går runt och är avundsjuk på alla andra. Ta vara på det som är bra hos dig själv och unna andra lycka. En dag är det din tur att vara lycklig, om du kan öppna ögonen och sluta vara förblindad av avundsjukan. Lyckan kan inte komma in i ens liv om man inte ser den eller hör när knackar på ens dörr så man kan släppa in den. Alla är vi unika och har både för och nackdelar, så se det positiva i det hela. Är du negativ blir också allt negativt och tvärtom. Le och var glad när det går bra för någon annan för en dag kommer du själv bli belönad för att du lyckades vara oegoistisk för en sekund.

Jag sammanfattar och avslutar det hela med det indiska ordspåket: Avundas aldrig någon det sken av lycka han ger, för du känner inte hans hemliga sorger.

Även det bästa himmelrike har ett litet helvete i källaren..
Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Rosor.

Skrivet: 2009-05-03 @ 00:17:13
Jag tycker om rosor. Inte bara för att det är en otroligt vacker blomma utan för att de kan symbolisera så mycket annat också. Alla vet väl att rosor kan användas för att uttrycka sin kärlek eller uppskattning till någon. Eller för att gratta någon. Men för mig så kan de liknas vid så mycket mer...

De mjuka, sköra kronbladen kan liknas vid livets vackra stunder. De där stunderna man bara vill njuta av, få beröra försiktigt så de inte förstörs. Som man vill hålla kvar vid men som tyvärr efter ett tag vissnar och faller ner mot avgrunden. Då är det bara minnet av dess mjukhet och det vackra som man har kvar. De vassa taggarna liknas vid de stunder man ska handskas med varsamt. Så att man inte skadar eller sårar sig själv eller någon annan. De där stunderna då allt man gör spelar roll om vad som händer i framtiden. Tar man på de rätta ställena, där stjälken är befriad från taggar så klarar man sig undan och kan hålla i rosen utan att fara illa. Precis samma som i livet, vet man hur man ska göra, vart man ska ta så har man livet i sin hand och kan göra vad man vill med det. Annars är det bara att testa sig fram, man kanske fastnar på en tagg då och då men en dag så kommer man hitta rätt ställe att hålla fast vid och då kommer allt bli så mycket lättare. Då kan man göra vad men vill och så man på bästa sätt kan beundra och njuta av det vackra, mjuka och underbara som både rosor och livet ger oss.

Det är precis detta jag vill visa men på samma sätt själv bli påmind om genom min tatuering.

Alla får sin beskärda del av lycka och glädje
- en del får den dock mer beskuren än andra.

De människor som har fått ut mest av livet är inte de som levt ett sekel
utan de som har levt varje minut.


Sanningen kan aldrig uttryckas i ord, den kan blott levas.
Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Människor.

Skrivet: 2009-05-03 @ 00:13:16
Vissa människor har en stor del i ens liv. Det klickar på en gång och sedan finns de kvar vid ens sida i resten av ens liv eller i alla fall många många år. Saker som att de alltid finns där för en vad som än händer eller att man kan skratta och vara sig själv med den personen är sånt som gör att de får sig en egen plats någonstans där inne. Man skulle kunna göra vad som helst för såna här personer och man älskar dem av hela sitt hjärta.

Andra människor finns i ens liv bara för ett visst syfte, ibland i många år. Det kan vara olika saker som syftet är och man kan då ha många bra stunder tillsammans och tycka om den här personen. Men vid en viss punkt stannar man i relationen och man skulle kunna säga att syftet är slutfört. Så då står man och trampar på samma ställe. Växer ifrån varandra. Det händer oftast av sig själv utan att det är någons fel, det finns helt enkelt ingenting mer att hämta i den relationen. Så när denna person försvinner ur ens liv så märker man inte av det så speciellt. Utan det är bara så, man tänker inte på det och livet går vidare som ingenting har hänt.

En del människor däremot kommer in i ens liv mer utav en slump och kan sedan komma att få en stor betydelse i ens liv. Utan att de gör något speciellt så är det något som gör att de stannar kvar i ens hjärta och minne föralltid. De får en speciell plats. Men oftast är det nog de små detaljerna som gör att man minns dem. Handlar om något som man kan förknippa med den här personen: Ett leende, ett ord/uttryck, en händelse, en känsla, en doft. Det kan egentligen vara precis vad som helst.

Sen finns det också de människor som man bara träffar ytligt. På stan, på bussen eller vart som helst. Oftast får de väl ingen större betydelse i ens liv men påverkar det ändå och därför så behöver de finnas där. Man kan minnas dem ibland i alla fall. Även här pga små detaljer som ett leende eller en hjälpsam hand kan göra att ens vardag blir lyckligare och lättare.

Under hela ens liv kommer man träffa många olika sorters människor. Alla med ett visst syfte och mål för ens enskilda vardag eller hela ens liv. Vissa kommer att få mer betydelse än andra. Vissa är på samma nivå som en själv medans andra kan ta energi från en istället. Hela tiden kommer saker och ting ändras och människor kommer komma och gå ut och in i ens liv. Människor kommer många gånger att såra en men ännu fler gånger kommer de få en att skratta och må bra. Många kommer man att minnas medans andra är glömda dagen efter. Detta är livets gång. Socialt umgänge är i alla fall något som alla behöver för att kunna leva sitt liv fullständigt.
Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Maktlös.

Skrivet: 2009-05-03 @ 00:05:21

Det värsta som finns är när människor i ens omgivning mår dåligt.. När en person som betyder allt, som man verkligen bryr sig om och som man älskar har förlorat hoppet och bara vill ge upp vet man inte vad man ska göra.. Man står helt maktlös.. Vad kan man egentligen göra förutom att finnas där?

För alla beslut man tar är ju ens egna val och dem får man stå för, men vissa saker drabbar bara inte en själv utan andra i omgivningen också.. Dock kan man inte låta någon annan styra ens liv, ingen annan kan ta besluten åt en och man kan heller inte låta allt hänga på någon annan. Det finns så många olika saker som kan spela en stor roll i de beslut man tar och man måste själv hitta ett sätt att hantera alla motgångar i livet, det finns ett sätt för alla så därför kan man inte bara ge upp. Man kan inte bara skita i allt..

Man måste tänka långsiktigt och vad som blir konsekvenserna av sina handlingar och inte bara bli förblindad av nuet och allt som drabbar en just då. Livet funkar inte så, utan öppna upp ögonen och se och förundras över vilka möjligheter som faktiskt finns där ute. Livet är som en enda stor bergochdalbana.. Den innehåller många fallgropar men minst lika många höjdpunkter, i vissa partier går det snabbt och andra lite segt, speciellt på vägen upp. Fast har man klarat sig ända upp så ligger hela världen för ens fötter. Den innehåller även en hel del kurvor och snabba vändningar och ibland hänger hela världen upp och ner och ingenting står rätt till eller är som det ska. Men när man väl har tagit sig igenom hela banan så ångrar man inte att man gjorde det även om man under färdens gång undrade vad man hade gett sig in på. Man är istället stolt över att ha klarat det och skulle lätt göra samma sak igen.

Att fatta ett sådant beslut tar en bråkdels sekund av ett liv och sedan är livet förändrat föralltid..

"I believe that this world believes in love
We might never really agree on anything about the lives we live
between you and me so differently
We don't always see things the same we should agree to disagree
If we meet and love we can work it out
I believe you and I will overcome
I believe you and I believe in love
Whether you think I'm so confused or if you feel the way I do so don't give in
to this hate within
Living in this world of pain don't let it bring you down"


I believe you don't know what you got until you say goodbye..

Permalink Tänkvärt Kommentarer (0) Trackbacks ()